Celia
Vi besökte Agios Nikolaos i somras. Naturligtvis hade vi hört talas om den venetianska fästningen Spinalonga och vi planerade att besöka den. Vi hade en fantastisk dag i Plaka, vi badade i havet, vi njöt av en fin utsikt över ön, vi åt fisk och skaldjur samt gick runt och tittade i Plakas butiker. Vi fick tips om att ta oss till Vrouchas och njuta av utsikten uppifrån. Vi blev verkligen fängslade av utsikten!
På vägen tillbaka till Agios Nikolaos följde vi (genom Elounda) en omväg som tog oss till de gamla salinerna, ett område där en gång i tiden de samlade salt från havet. Nuförtiden är detta aktivitet inte aktuellt längre, men det är fantastiskt att promenera längst det smala körfältet, särskilt vid solnedgången. Medan vi promenerade längt kusten upptäckte vi en liten gata som enligt info från nätet ledde till en vacker strand, Kolokytha som vi besökte nästa dag. Vi sökte efter andra stigar för att kombinera vandringen med ett dopp i havet och fick veta att utsikten från Oxa är häpnadsväckande, och också av stort arkeologiskt intresse. Avståndet från Elounda är cirka 3 km, och trots värmen, utsikten uppifrån som är verkligen panoramautsikt gjorde att vi kände oss kompenserade.
Sedan tog vi oss direkt till havet för att svalka oss. Kolokytha är en underbar strand, med stilla vatten och utsikt över Glaronissi. På vägen dit finns det en annan liten strand, Dianiskari, med stora stenar. Stranden är ganska avlägsen och vi var nästan själva där. Stranden har en utsikt över Elounda viken samt några av områdets lyxiga hotell.
Vi var så glada efter att vi hade klättrat uppför Oxa och medan vi fortfarande var på stranden bestämde vi oss för att ta en annan väg dagen efter. Vi skulle börja på vindkraftverksparken och den vackra Agios Ioannis kyrkan och vi skulle fortsätta till en gammal övergiven fyr. Det tog längre tid än vi hade beräknat men lyckligtvis hade vi med oss tillräckligt med vatten och vi hade börjat väldigt tidigt på morgonen! Att gå så nära vindkraftverket väcker massa känslor och tankar kring natur. Vägen ner var visserligen också intressant och utsikten var fantastisk men själva fyren var verkligen något helt magiskt; den fick oss att stanna ett bra tag där och kolla på den.
